Diindolylmetan (DIM) är en biologiskt aktiv förening som bildas i människokroppen efter nedbrytning av vissa växtfytokemikalier som finns i korsblommiga grönsaker. Viktigt är att grönsaker inte innehåller betydande mängder för-förformad DIM. Istället innehåller de en prekursorförening som kallas indol-3-karbinol (I3C), som omvandlas till DIM i den sura miljön i magen. Och vilka grönsaker innehåller diindolylmetan?
Vilka grönsaker innehåller diindolylmetan?
Grönsaker som leder till DIM-bildning tillhör familjen Brassicaceae (Cruciferae). Dessa växter kännetecknas av höga nivåer av glukosinolater - svavel-innehållande fytokemikalier som är ansvariga för deras distinkta arom och hälsofrämjande egenskaper-. Nedan är de primära grönsakerna som är associerade med DIM-bildning.

Broccoli
Broccoli innehåller höga nivåer av glukobrassicin, ett specifikt glukosinolat som omvandlas till indol-3-karbinol (I3C) när växtvävnad skadas (skärning, tuggning, blandning). I3C genomgår sedan syrakatalyserad kondensation i magen för att bilda DIM.
• Cirka 20–60 mg DIM-prekursorer per 100 g färsk broccoli
• Broccolibroddar kan innehålla 10–50 gånger högre prekursornivåer än mogen broccoli.
Den höga koncentrationen kommer från glukobrassicin och andra bioaktiva föreningar, som omvandlas till I3C och sedan till DIM i magen.

Brysselkål
Brysselkål är bland de rikaste kostkällorna för glukobrassicin. När det konsumeras, omvandlar enzymatisk hydrolys glukobrassicin till I3C, som sedan bildar DIM.
• Cirka 30–80 mg potentiell DIM per 100 g (efter rötningsomvandling)
De är särskilt kända för att påverka östrogenmetabolismen på grund av deras täta indolsammansättning.

Kål
Både grön- och rödkål ger mätbara nivåer av glukobrassicin, en prekursor som kan omvandlas till diindolylmetan (DIM) under matsmältningen. Fermenteringsprocesser, såsom de som används för att göra surkål, kan ändra glukosinolatinnehållet beroende på mikrobiell aktivitet och bearbetningsförhållanden, men färsk råkål förblir en pålitlig kostkälla. Uppskattat DIM-prekursorutbyte är ungefär 10–35 mg per 100 g färsk kål.

Grönkål
Grönkål är en näringsämne-tät korsblommig grönsak rik på glukosinolater, särskilt glukobrassicin. När bladen hackas eller tuggas omvandlar enzymet myrosinas dessa föreningar till indol-3-karbinol, som ytterligare kan bilda diindolylmetan (DIM) i magen. Grönkåls något bittra, stickande smak återspeglar dess svavelhaltiga fytokemikalier. Det ger vanligtvis cirka 25–60 mg DIM-prekursorekvivalenter per 100 g.

Blomkål
Blomkål innehåller måttliga nivåer av glukobrassicin, vilket ger ungefär 8–25 mg DIM-prekursorekvivalenter per 100 g. Även om dess koncentration är lägre än broccoli eller brysselkål, kan konsekvent konsumtion fortfarande bidra till diindolylmetan (DIM) bildning efter matsmältning genom omvandling av indolföreningar i magen.

Bok choy (pak choi)DIINDOLYLMETAN
Bok choy (pak choi) är en korsblommig grönsak rik på indolglukosinolater som kan omvandlas till diindolylmetan (DIM) efter matsmältning. Det konsumeras i stor utsträckning i asiatiska kök och ger cirka 8–20 mg DIM-ekvivalenter per 100 g. Skonsamma tillagningsmetoder, som lätt ångkokning eller snabb omrörning-, hjälper till att bevara glukosinolatinnehållet bättre än långvarig kokning, vilket kan orsaka förlust av näringsämnen.

Rovor
Rovor och deras lummiga toppar ger båda glukobrassicin, nyckelprekursorn för DIM-bildning. De gröna innehåller generellt en högre koncentration av fytokemikalier än själva roten. Uppskattade halter är cirka 5–15 mg per 100 g för roten och 15–40 mg per 100 g för grönsakerna, vilket gör bladen särskilt värdefulla näringsmässigt.

Senapsgrönt
Senapsgrönt är kända för sin skarpa, stickande smak, som är resultatet av glukosinolatnedbrytningsprodukter. De innehåller både alifatiska och indolglukosinolater, inklusive glukobrassicin, och ger ungefär 20–50 mg DIM-ekvivalenter per 100 g, vilket placerar dem bland de rikare kostkällorna.

Collard greener
Collard greener är näringsämnes-täta bladiga krucifer som levererar indol-3-karbinol (I3C) prekursorer under matsmältningen, vilket leder till DIM-bildning. Typiska nivåer varierar från 20–45 mg per 100 g, beroende på sort och växtförhållanden.

Ruccola (raket)DIINDOLYLMETAN
Ruccola (raket) tillhör samma botaniska familj men innehåller vanligtvis lägre koncentrationer av indolglukosinolater jämfört med grönsaker av broccoli-typ. Det bidrar fortfarande till DIM-produktionen, med cirka 5–15 mg per 100 g.
Varför dessa grönsaker producerar DIM?
Korsblommiga grönsaker förknippas med produktion av diindolylmetan (DIM) eftersom de innehåller unika svavel-innehållande fytokemikalier som kallas glukosinolater, särskilt glukobrassicin. Bildandet av DIM från dessa grönsaker sker genom en fler-biokemisk väg som involverar växtenzymer och mänskliga matsmältningsförhållanden.
• Förekomst av Glucobrassicin
För det första lagrar intakta växtceller naturligt glukobrassicin separat från ett aktiverande enzym som kallas myrosinas. Denna separation förhindrar att kemiska reaktioner inträffar innan växtvävnaden skadas. När grönsakerna hackas, krossas eller tuggas bryts cellstrukturerna ner, vilket gör att myrosinas kommer i kontakt med glukobrassicin. Enzymet hydrolyserar sedan glukobrassicin till indol-3-karbinol (I3C), som är den omedelbara dietföregångaren till DIM.
• Enzymatisk omvandling under ätande
För det andra, efter intag, kommer I3C in i magsäcken, där den starkt sura miljön (typiskt pH 1–3) främjar kondensationsreaktioner. Under denna process kombineras flera I3C-molekyler för att bilda flera biologiskt aktiva föreningar, där diindolylmetan är den mest studerade och fysiologiskt relevanta produkten. Denna syra-katalyserade omvandling är den främsta anledningen till att DIM i sig inte finns i betydande mängder i råa grönsaker.
• Magsyraomvandling
Slutligen, eftersom DIM-bildning beror på matsmältningen, kan faktorer som tillagningsmetoder, magsyra och individuell tarmmikrobiota påverka mängden DIM som slutligen produceras och absorberas. Sammanfattningsvis producerar dessa grönsaker DIM indirekt genom att tillföra glukobrassicin, som genomgår enzymatisk omvandling under matsmältningen.
Varför bara korsblommigaGrönsaker?
Diindolylmetan (DIM) bildas främst av korsblommiga grönsaker eftersom de innehåller indolglukosinolater, särskilt glukobrassicin, som är karakteristiska föreningar från växtfamiljen Brassicaceae. När dessa grönsaker hackas eller tuggas omvandlas glukobrassicin till indol-3-karbinol och sedan till DIM i den sura miljön i magen. De flesta andra grönsaker, inklusive morötter, tomater och spenat, innehåller inga meningsfulla mängder av dessa prekursorer, så de kan inte producera DIM under matsmältningen.
Sammanfattning
Grönsaker associerade med DIM-produktion inkluderar broccoli, brysselkål, kål, grönkål, blomkål, bok choy, kålrot, senapsgrönt, grönkål och ruccola. Dessa grönsaker innehåller inga betydande för-förformade DIM. Istället levererar de glukobrassicin, som omvandlas till indol-3-karbinol och sedan till diindolylmetan i magen. Ungefärligt innehåll av DIM-prekursor varierar från 5 mg till 80 mg per 100 g, beroende på grönsakstyp, beredningsmetod och odlingsförhållanden.
Du kan äta dessa grönsaker för att få ren diindolylmetan och vissa diindolylmetantillskott. Guanjie Biotech är en bulkleverantör av diindolylmetanpulver. Vi använder den kemiska syntesmetoden för att producera den. Vi levererar-diindolylmetanpulver av hög kvalitet. Välkommen att höra av dig till oss påinfo@gybiotech.com.
Referenser:
[1] Fahey, JW, Zalcmann, AT, & Talalay, P. (2001). Den kemiska mångfalden och fördelningen av glukosinolater och isotiocyanater bland växter. Phytochemistry, 56(1), 5–51. doi:10.1016/S0031-9422(00)00316-2
[2] Verhoeven, DT, Verhagen, H., Goldbohm, RA, van den Brandt, PA, & van Poppel, G. (1997). Epidemiologiska studier om Brassica-grönsaker och cancerrisk. Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention, 6(9), 733–748.
[3] Jeffery, EH, & Araya, M. (2009). Fysiologiska effekter av korsblommiga glukosinolater. Phytochemistry Reviews, 8, 283–298. doi:10.1007/s11101-009-9127-5
[4] Conaway, CC, Zhang, Y., & Dashwood, RH (2002). Indol-3-karbinol och diindolylmetan: kemi, metabolism och anti-cancermekanismer. Mutationsforskning, 555(1–2), 191–202.
[5] Kassie, F., Parzefall, W., & Knasmüller, S. (2007). Kemopreventiva effekter av indol-3-karbinol och dess derivat. Toxicology and Applied Pharmacology, 224(3), 326–334.
[6] Traka, M., & Mithen, R. (2009). Glukosinolater, isotiocyanater och indoler i Brassica-grönsaker: biokemiska vägar och hälsoeffekter. Phytochemistry Reviews, 8(1), 1–15.






